Infobank - Storköksventilation

Läs om brandskydd enligt Boverkets byggregler, BBR   Brandskyddsklassning

• Klass 1A – För all typ av matlagning
• Klass 1B – Med släckningssystem
• Klass 2A – För uppvärmningskök m.m.
• Klass 2B – Med inbyggd rening
• Klass 3 – Bostäder, kontor m.m.

Det är alltid projektören som är ansvarig för anläggningens utformning och funktion, och utifrån detta i samråd med beställare och eventuellt brukare måste välja lämpligt imkanalsutförande utifrån verksamhetens behov.   Projektören bör beakta vilken verksamhet som är lämplig att bedriva i lokalen, och även vilken eventuell förändring av verksamheten i lokalen som är möjlig. Undersöka om det finns lämpliga utrymmen för fläktrum och ventilationsinstallation i hela byggnaden, inklusive avluftsfunktion. Det är också lämpligt att beakta så att en förändring av verksamheten endast kräver mindre ingrepp i ventilationsanläggningen och i byggnaden i stort. Dessutom bör projektören ta reda på vilken typ av organisation som finns runt restaurangverksamheten, eftersom vissa installationskomponenter har behov av kontinuerligt kompetent utfört underhåll för att upprätthålla tänkt funktion.   Följande klassificering är ett sätt att konkretisera olika lösningar som branschen anser rimlig. Dessa är inte att betrakta som definitiva och fråntar inte projektören sitt ansvar.

KLASS 1A – För all typ av matlagning

Fettbrandsbeständiga imkanaler som genomgått godkänd provning enligt ISO 6944-2, för matlagning på ugnar som drivs genom förbränning av fasta, flytande eller gasformiga bränslen samt för all annan typ av matlagning. Som alternativ till genomförd provning kan imkanalen, när den platsbyggs, utföras enligt anvisningar i kapitel 5 i Imkanal 2012:2.

KLASS 1B – Med släckningssystem

Brandgasbeständiga imkanaler som invändigt i hela sin längd förses med ett släcknings system som med tillräcklig förmåga, med hänsyn taget till brandbelastningen i avsättningarna i kanalen, begränsar risken för att brand i avsättningarna inuti kanalen sprids genom kanalsystemet eller utanför kanalsystemet.

KLASS 2A – För uppvärmningskök m.m.

Brandgasbeständiga imkanaler för storkök där matlagningen i sig leder till ringa brännbara beläggningar inuti imkanalen, till exempel kök som enbart används för uppvärmning, kokning, och kök som endast används i begränsad omfattning, exempelvis vid enstaka tillfällen.

KLASS 2B – Med inbyggd rening

Brandgasbeständiga imkanaler för storkök där filtreringssystem till exempel med hjälp av uv-ljus- eller ozonreningsteknik effektivt minskar risken för att brännbara avsättningar i kanalsystemet bildas. Som filtreringssystem får vid klassningen av kanalen ej inräknas fettfilter.

KLASS 3 – Bostäder, kontor m.m.

Brandgasbeständiga imkanaler för matlagning på hushållsspisar i bostäder, kontor och arbetslokaler som är avsedda för annan verksamhet än bespisning.

¹ Detta avser del av installation som är anslutningen mellan ozongenerator och imkanal Läs mer på www.imkanal.se, eller ladda ner Imkanal 2012:2 Branschrekommendationer här.

Utöver ökad brandsäkerhet och effektivare energiåtervinning är luktreduktion en av huvudanledningarna till att använda ozonbaserad luftrening.

• Kontinuerlig och säker rening av frånluften med ozon minskar utsläpp av matos avsevärt. Detta i sin tur minskar risken för ev. klagomål från kringboende som kan störas av doften.
• Krav på luktreduktion är mycket högre om t.ex. utblåset är i en fasad som vetter mot en innergård.

  Därför bör ett avslutande kolfilter övervägas.

I tätorter kan en ozonrening av frånluften vara skillnaden mellan att få tillstånd eller inte för att få driva restaurangverksamhet.

En direkt följd av ozonrening av fettrik frånluften är att brandsäkerheten ökar till följd av mindre fettavlagringar i imkanalen.

En imkanal med inbyggt torrt reningssystem får enligt IMKANAL 2012 en lägre brandriskklassning (2B) och kan då installeras med billigare material. Samtidigt sjunker sotningsbehovet eftersom kanalerna blir mycket renare.

Minskad brandrisk pga. ozonrening

För att en brand ska uppstå behövs tre saker; bränsle, luft och värme. Alla tre faktorer finns i en kåpa/imkanal ovanför wokar, fritöser, stekbord, med fet energirik luft. Ta bort en faktor och brandrisken minskar.

Ozon minskar effektivt fett i imkanalen. Därmed förhindras uppbyggnad av energirika, brandbenägna fettavlagringar i ventilationskanalen och brandrisken minimeras.

Släcksystem

Brandsläcksystem med flytande släckmedel kan monteras i kökskåpor och skyddar personal som vistas i lokalen och minskar ytterligare risken att en öppen låga utvecklas till en brand.

Regelbunden tillsyn

En imkanal med fungerande inbyggt reningssystem får enligt IMKANAL 2012 en lägre brandriskklassning (2B) och kan då installeras med billigare material. Samtidigt

sjunker sotningsbehovet eftersom kanalerna då blir mycket renare.

Hur ofta kanalen måste inspekteras och eventuellt sotas måste avgöras från fall till fall.

Energieffektivitet uppnås genom en kombination av åtgärder, varav de som påverkar ventilationen enligt studier har störst inverkan:

• • Teknik i köket
    • • Välj energisnål utrustning och maskiner
    • Behovsstyrd utrustning

• • Ventilation
    • • Behovsstyrd ventilation
    • • Rena frånluften, läs mer om ozonrening av köksfrånluft
    • Återvinn värmen från renad frånluft

• • Kyla
    • • Varukyla (kylskåp, frysrum m.m.)
    • Ersätt kyla i t.ex. soprum

• • Underhåll
    • Regelbundet underhåll på utrustning hjälper till att bibehålla en hög verkningsgrad och därmed lägre elförbrukning

• Personalen
  • Utbilda

    personalen! Kökspersonalens användning av utrustningen har stor inverkan på energiförbrukningen

Studier visar att störst besparingspotential finns inom dessa områden och åtgärder inom ventilation är den i särklass viktigaste.

Förutom att brandsäkerheten ökar, vilket behandlas ovan, är det några saker som ska beaktas i samband med ozon och utrustning i köksmiljö:

• Säkerhet – Ozonsensorer/ozonvakter
• Ljudkrav
• Sotning

Säkerhetsåtgärder

Ozon är en kraftfull luftrenare som ska hanteras med respekt och ansvar. Vi rekommenderar alltid att ozon-installationer förses med tryckvakt och ozonsensor (ozonvakt):

• • Tryckvakt
    • • Förregla alltid din ozongenerator / ozonsystem över en tryckvakt
    • • Tryckvakten stänger ozonsystemet ifall frånluftsfläkten är avstängd (dvs inget flöde/tryck)
    • • Ozongeneratorn kan inte starta om fläkten inte genererar ett luftflöde
    • Ett annat alternativ är att förregla ozonsystemet över fläktaggregatet

• Ozonsensor (ozonvakt)
  • • Ozonsensor mäter ozonhalten kontinuerligt i omgivande luft
  • • Ozonsensorn stänger av ozonsystemet i fall ozonhalten överskrider Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden för ozon
  • Läs mer om Ozonsensorer/ozonvakter

Dessa förebyggande åtgärder är till för att skydda arbetande i lokalen mot ozonexponering vid eventuella driftstörningar.

En ozonsensor placeras företrädesvis i köket och ytterligare en där utrustningen är placerad (om de inte är placerade i samma utrymme). Detta är speciellt viktigt ifall utrustningen är placerad där det finns risk för yttre påverkan.

Mer om ozonsensorer och ozonmätning

Det finns två olika typer av mättekniker för ozon: UV, 50 000 kr och uppåt, samt halvledarteknik som finns från några hundralappar upp till 20 000 – 25 000 kr.

Vi har valt att lägga oss på den nivån som vi anser ge den noggrannhet, tillförlitlighet och säkerhet som krävs.

Den typ av sensor som vi rekommenderar till storkök är baserad på halvledarteknik kombinerad med en patenterad metod, kallad GSS, vilket ger oerhörd tillförlitlig och säker drift. Den speciella teknik som används gör sensorn mycket exakt och i många fall jämförbart med UV. Därför används dem i många fall där man vill ha en säker och tillförlitlig mätning men där en fotometer helt enkelt är för dyr.

Det är t.ex. viktigt att se vilken teknik tillverkaren använder sig av, och dessutom hur deras instrument är kalibrerade. När det kommer till mätningar i det låga spannet, som för hygieniska gränsvärdena angett i AFS 2011:18 för arbetsmiljösäkerhet, är det viktigt att sensorn har kalibrerats för det spannet samt att kalibreringen är NIST spårbar. Spårbarheten är till för att säkerställa att man använt rätt referenspunkter. Det är även viktigt att varje sensor levereras med ett unikt kalibreringscertifikat eftersom varje mätinstrument måste kontrolleras och kalibreras unikt.

En annan viktig aspekt är kvalitén på sensorn; hur länge visar den rätt mätvärden? Många tillverkare erbjuder idag sensorer till ett mycket billigt pris vilket kan i första anblick vara lockande. Detta kan dock vara en farlig besparing eftersom det är omöjligt att säga hur länge sensorelementet detekterar korrekta värden.

Riskerna som är förknippade med en dålig sensor kan få allvarliga konsekvenser eftersom huvudsyftet är att de ska säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. En sensor som inte håller måttet, varken tekniskt eller kvalitetsmässigt blir säkerhetssystemets svaga länk.

De mest grundläggande som varje leverantör av mätinstrument och sensorer måste kunna erbjuda/svara på är:

• Individuellt kalibreringscertifikat per modul
• NIST spårbarhet, mot vilken referens och hur ofta kalibreras referens
• Drifttid
• Jämförelse med referensteknik (vanligtvis UV)
• Hur märker man när det är dags att byta element eller kalibrera om?
• Hur sker mätningen – Aktivt eller passivt? Hur säkerställs noll-värdet vid varje mätning?

• Svarstid

Ventilationsanläggningen i ett kök har till uppgift att leda bort värme, fukt, fett, stekos och tillföra fräsch tilluft.

Fett (stekos) är fiende nummer ett i ett restaurangkök. Fett är brandfarligt, brinner med hög temperatur och kan leda till stora, svårsläckta bränder. Därför måste alla imkanaler i restaurang och storkök rengöras regelbundet. 

Denna rengöring kan, beroende på hur systemet ser ut, ske på olika sätt. Vanligtvis spolar sotaren kanaler, fläktar och aggregat med varmt vatten och fettlösande medel för att ta bort brandfarlig fettbeläggning.

Reningsintervallet av imkanaler bestäms av kommunen och regleras i förordningen om skydd mot olyckor.

Vad säger lagen om sotningsverksamhet?

Sotningsverksamheten styrs av Lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, som trädde i kraft den 1 januari 2004.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för att sotningsverksamheten utförs enligt bestämmelserna i lagen.

Uppdelning i sotning och brandskyddskontroll

Tidigare genomfördes sotning och brandskyddskontroll, vid ett och samma tillfälle. Nu delas dessa båda moment upp, vilket innebär att sotning och brandskyddskontroll görs med olika tidsintervall. Kommunen ska informera om hur ofta sotning ska göras och kan variera mellan olika kommuner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar om frister för brandskyddskontroll, brandskyddskontrollens omfattning och behörighetskrav för de personer som utför brandskyddskontrollen.

Kommunen kan besluta om brandskyddskontroll vid andra tillfällen, utöver de frister som MSB beslutat om. Det kan t.ex. vara aktuellt för att kontrollera om skador har uppstått i samband med soteld eller om man misstänker andra brandtekniska brister.

Spisfläktar i bostadskök undantas

Fläktsystem (imkanaler) från bostadskök behöver inte längre sotas eller brandskyddskontrolleras. Imkanaler i restauranger och större kök omfattas dock fortfarande.

Möjligheter för den enskilde fastighetsägaren att sota själv

Grundprincipen är att kommunen ska ansvara för såväl sotning som brandskyddskontroll. Lagen ger dock utrymme för kommunen att låta en fastighetsägare själv utföra sotning inom den egna fastigheten. En förutsättning är då att sotningen görs på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. 

Observera att denna möjlighet endast omfattar sotningsmomentet (rengöringen). Brandskyddskontrollen ska utföras av kommunen med hjälp av personer som uppfyller de behörighetskrav som framgår av Räddningsverkets föreskrifter.

REGELBUNDNA KONTROLLER MINSKAR RISKERNA

Hur ofta imkanalen ska rengöras bestäms av kommunen och regleras i förordningen om skydd mot olyckor. I några kommuner ser fristerna ut på följande vis:

Rengöringsintervall

Imkanalerna som finns i ett kök där matlagning sker i större omfattning än i ett vanligt enskilt hushåll – ska rengöras 3 gånger per år.

Imkanaler som finns i ett kök där mat enbart värms upp eller kök som har pizza- eller bakugnar – ska rengöras 1 gång per år.

Kontrollintervall

Imkanalerna som finns i ett kök där matlagning sker i större omfattning än i ett vanligt enskilt hushåll – ska kontrolleras vartannat år.

Imkanaler som finns i ett kök där mat enbart värms upp eller kök som har pizza- eller bakugnar – ska kontrolleras vartannat år.

Ladda ner datablad om ozon som pdf

Varför ozon i storkök?

• För att det effektivt tar bort fetter och lukt
• För att det är en snabb och kostnadseffektiv behandlingsmetod som renar längs hela kanalen
• För att det är bekvämt och enkelt

Man kan förenklat se ozon som en kemisk sax. En effektiv sax som på mycket kort tid ”klipper” sönder långa oönskade fett- och luktmolekyler. 

Vad är ozon?

Ozon är ett kraftfullt oxidationsmedel med mycket god förmåga att eliminera mikroorganismer, fetter och föroreningar. Vid en reaktion reagerar ozon med andra ämnen i sin omgivning och det är denna egenskap som vi utnyttjar i våra system.

När en ozonmolekyl kolliderar med ett annat ämne, t.ex. lukter, bryts detta ämnet ner till mindre delar som är mindre benägna att skapa problem än dess ursprungliga form. Biprodukten efter reaktioner är vanligtvis koldioxid, vatten och ”damm”. Det ozon som inte används under processen återgår till syre.

Ozon har även en god förmåga att eliminera mikroorganismer så som bakterier, virus och mögel. Vid en reaktion med mellan ozon och bakterier skadas de så pass att den mikrobiologiska aktiviteten upphör. 

Hur bildas ozon?

Ozon finns naturligt i vår omgivning och i luften. Det bildas när vanligt syre, som består av två syreatomer, utsätts för energi från åskväder eller solens UV-strålar. 

Den här processen efterliknas i reningssystem som använder ozon genom att låta syre passera ett elektriskt fält (koronaurladdning) eller UV-ljus. Ozongasen leds sedan dit den gör nytta. Se bild nedan.

Metoden att tillverka ozon skiljer sig åt mellan olika tillverkare. Läs mer om vår teknik. 

Ozonproduktion

Att producera lite ozon under kort tid är lätt. En elektrisk gnista i luft räcker. Att hålla en konstant ozonproduktion under flera år är däremot en utmaning. Om inte miljön är helt ren vid ozonelementen bildas snabbt föroreningar som förstör ozonproduktionen. Tänk dig en motor som sotar, till slut ger den upp. 

Om man står i valet och kvalet att välja system för luftrening kan det vara värdefullt att känna till att hur ozon produceras spelar oerhört stor roll för slutresultatet – mätt över flera år.

Det som påverkar mängden ozon som produceras och dess koncentration är:

• Mängd och koncentration av syre som passerar ozonelementen – ju mer desto bättre
• Tryck – ju högre desto bättre
• Temperatur – ju lägre desto bättre
• Utformning av det elektriska fältet
• Hur flera ozonelement kopplas samman– parallellkopplade förstärker – seriekopplade förstör

Det som påverkar livslängden av utrustningen är:

• Syrgasens renhet över ozonelement
• Kvävehalt över ozonelement
• Miljö och renhet där ozon bildas
• Luftfuktighet i tilluft/syrgas
• Kylning av ozonelement och elektronik
• Rätt materialval i maskinen

Syrekälla

Syrekällan har mycket stor betydelse för hur ”ren” det bildade ozonet är. Eller snarare hur fritt från oönskade biprodukter gasen är. 

Om syrekällan vid ozonproduktion är vanlig tilluft innehåller den drygt 78 % kväve och vattenånga. 

Om den däremot är en syrgasgenerator består syrekällan av av 93 % syre, 7 % kväve och är helt torr. Därmed minimeras problem med salpetersyrlighet (bildas av kväveoxid och vattenånga) och salter av syra (ammoniumnitrat).

Ladda ner säkerhetsdatablad som pdf

Allmän data

Reaktionsdata

Hälsorisker

Ozone Academy ansvarar inte för någon förlust eller skada av något slag, oavsett hur de uppstår, som rör användning eller hantering av ozon eller uttalanden som finns i eller utelämnats från detta dokument.